Jordbrukssamhället 
jordbrukssamhälle, bondesamhälle eller agrarsamhälle är en sammanfattande beteckning på ett geografiskt område där produktionen till största del är av jordbrukskaraktär eller där de största värdena skapas inom jordbruket..
 

4000 f.kr - 1800

Industrisamhället 
Industrisamhälle kallas ett samhälle där de flesta arbetar inom industrisektorn. Jordbruket är i industrisamhället begränsat, och de få bönder som finns, nyttjar maskiner i arbetet. Industrisamhället kan ses som övergångsstadiet mellan jordbrukssamhället och tjänstesamhället, där tjänsteproduktionen är dominerande.
 

1800 - 1970

Tjänstesamhället 
Ett tjänstesamhälle är ett samhälle som utmärks av att merparten av den arbetande befolkningen är sysselsatta i tjänstesektorn (eller servicesektorn) och bara en mindre del arbetar inom basnäringar såsom industri, jordbruk och fiske.
 

1970 - 1990

Kunskaps-, informations- eller IT-samhället 
Kunskapsamhället innebär att människans hantering av information i hög grad ersätter fysiskt arbete. Besläktade uttryck är Informationssamhället, Kommunikationssamhället och det äldre begreppet Postindustriella samhället.
 

1990 - 2020

Egenskapssamhället 
Egenskapssamhället är den omvälvning civilisationen genomgår när annorlunda tänkande och disparata personegenskaper, uppskattas som tillgångar och resurser för samhällets många verksamhetsområden och där stater och samhällen, genom reformering av utbildningssystem, arbetsmarknadsinsatser mm, optimerar och nyttiggör varje individs potentiella kompetenser och egenskaper (HR), därigenom sannolikt minskande tidigare utslagning, utanförskap och sociala och ekonomiska klyftor.

2020 -


Vi människor är olika.

Vi har genom gener, uppväxt och erfarenheter försetts med olika talanger och egenskaper; ledaregenskaper, kreativitet, analysatorisk begåvning, social och empatisk begåvning, entreprenöriell talang, organisations- och struktureringsförmåga m.m.
 

Dessvärre uppmärksammar inte ännu samhället i tillräcklig utsträckning de här egenskaperna.
En huvudanledning till det är att samhället har valt att värdera medborgares nyttigheter, talanger och begåvningar utifrån institutioners omdöme.
I klartext: dina egenskaper saknar samhällsvärde om de inte har validerats av akademiska betyg, diplom eller certifikat.

Det är ett historiskt faktum att de stora utvecklingsstegen i mänsklighetens historia påfallande ofta är resultatet av individer, vars personegenskaper - inte deras utbildning - är vad som har förändrat historien.

Ett samhälle som skulle identifiera människors kapacitet utifrån talang, begåvning och egenskaper snarare än utifrån utbildningsnivå, skulle garanterat spara oerhörda summor på att slippa kompensera för effekterna av arbetsbrist resp arbetskraftsbrist, utanförskap, depression, omskolning, främlingsfientlighet, ojämlikhet mm.

Konceptet 'Egenskapssamhället' har som ambition att revidera samhällets syn på individens värde. Det västerländska utbildningssystemet är endast 250 år gammalt och har inte som primär uppgift att identifiera och stimulera individens egenskaper.

Snarare tvärtom. Skolan är, av ekonomiska skäl, tvungen att utöva kollektiv informationsöverföring i samma tempo, detaljdjup och faktainnehåll för alla, oavsett skillnader i elevernas perceptionsgrad, särintresse, mognad, avvikande åsikt mm. Individuell undervisning med nuvarande skolsystem går helt enkelt inte.

 

Ett optimalt samhälle - med en reformerad syn på medborgarnytta - identifierar effektivt och fördelar ledarbegåvningar till rätt positioner, de seriellt kreativa till innovation och produktutveckling, de med social och emotionell talang till viktiga sociala samhällsfunktioner, de analysatoriskt skärpta till forskarsfärerna etc

Människor presterar alltid bäst på områden där deras egenskaper får nyttjas. Framtidens svenska utbildningssystem kommer att göra än större nytta, som källa till fördjupning, breddning, specialisering och expansion för de - genom sina egenskaper - redan motiverade.